Känga upp i....
De sista två veckorna har varit ett helvete som fortfarande plågar mig från och till. Det jag inte förstår är att det ska ta sån jävla lång tid att må bra och släppa alla kommentarer. Det värsta är att det har påverkat min pojkvän väldigt mycket, eftersom hans kompis inte vill komma hit för jag är här. Så det gör att han blir påverkad och också mår dåligt. Ibland känns det bättre om jag inte varit här och bara åk tillbaka där jag egentligen hör hemma. Jag bara förstör allt för den jag älskar mest och är i vägen. Allt detta pågrund av ett litet missförstånd som blev stort på grund av "viskleken". Man säger en sak som går vidare till nästa och nästa och detta gör att sanningen är förvrängd, jag tror att det är vad som har hänt. Jag var inte ens välkommen att åka till stan idag, eftersom man inte vill träffa mig. Just nu har jag kommit fram till att jag hatar mitt liv tror jag, efter allt detta.
