Stressad till max
Idag troedde jag att det dskulle bli fest inom mig och att allt skulle kännas lättare, men så blev tyvärr inte fallet. Det blev värre än npgonsin, på praktiken fick jag höra att jag inte var intresserad av deras jobb och att jag såg uttråkad ut. Men jag hade sakt till dem innan att jag har jätte mycket att göra så jag är liksom inte på topp. Även om man gör sitt bästa så är man utmattad och så jäkla stressad så är det svårt att kunna fokusera till 100%. Så jag bröt ihopa när jag hörde detta, för jag är intresserad, sen bröt jag ihopa för jag reagerar på allt för tillfälligt. Så det blev en jävla förmiddag som jag helst vill glömma för jag tycker sånt är så pinsamt att man vill sjunka genom jorden. Tror att jag kommer hamna på psyk eller något. Men jag hatar min praktikplats för de har ingen empati och verkar rätt uttråkade själv över att ha en praktikant. Man måste se hela människan inte bara att man ska kunna allt och må prima konstant.
Dessa bilden stämmer bra på hur jag mår nu...
